Enligt existentialismen är varje människa obotligt ensam och på ett ångestväckande sätt befriad från all determinism; hon lever i glipan mellan sin strävan och det hon faktiskt kan fullborda. I den turkiska författarinnan Asli Erdogans roman Den mirakulöse mandarinen är människorna utkastade i en värld där det inte finns någon gud. De förmår inte uppnå hälsosamma relationer och de lever ett skäligen meningslöst liv i ett till synes likgiltigt universum.

